Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Romerska källor Beowulf Isländska sagor Heimskringla

  HEIMSKRINGLA
 

  Prologus
  Ynglingaätten
  Halvdan svarte

  Harald hårfagre
  Håkon den gode
  Harald gråfäll
  Olav Tryggvesson
  Olav den helige
  Magnus den gode
  Harald hårdråde
  Olav kyrre
  Magnus barfot
  Magnussönerna

  Harald gille
  Haraldssönerna
  Håkon härdabred
  Magnus Erlingsson

  Snorre Sturlasson
 
Isländska skalder
 

 
  ANDRA SAGOR
 

  Gisle Sursson

  Gunnlög ormtunga

  Hervararsagan
 
Historia Norwegie
 
Jomsvikingasagan

  Ramnkel Frösgode

  Styrbjörns saga

 
 
  TACITUS
 
  Agricola
  Germania
  Dialogus de oratoribus
 
Annales

  BELLO GALLICO

 
LIVIUS
  BEOWULF
  WIDSITH
 


Örjan Martinsson

Hirden
(not till Olav den heliges historia kapitel 57)


Kung Olav lät bygga en kungsgård vid Nidaros

Under Olav den heliges tid blev hirden efter utländskt mönster fördelad på tre rangklasser: »hirdmän», »gäster» och »huskarlar». Bland dessa voro »hirdmännen» de främsta och utgjorde konungens egentliga livvakt. De bodde i hans gård, åto vid hans bord, voro ombord på hans eget skepp vid färder till sjös osv. »Hirdmännen», bland vilka åter olika värdigheter funnos — de förnämsta voro de s. k. skutilsveinar, som hade att sörja för konungens bord och ordna vakthållningen m. m. — bildade ett slutet samfund med stränga inbördes förpliktelser. Intagandet av en ny medlem, vilket endast kunde ske med de förutvarandes samtycke, skedde under högtidliga ceremonier. Den andra rangklassen utgjordes av »gästerna», till vilkas åliggande det hörde att besörja den yttre vakthållningen, utföra kunskapareuppdrag, bud och befallningar ute i landet m. m. Dessa hade eget härbärge och eget bord. Den lägsta klassen bildade »huskarlarna» — tidigare benämning på hela hirden liksom på en herres husfolk i allmänhet —, vilka hade att förrätta allt egentligt arbete i konungens gård. Dessas anseende sjönk så småningom, så att de ej längre räknades till hirden. Hirdens plikter och rättigheter voro bestämda genom särskild »hirdlag». Hirdinstitutionen har haft stor betydelse för samhällslivets utveckling i Norge. Dess högsta rangklass blev längre fram under medeltiden grundvalen för ridderskapet, och ur dess krets utgingo de förnämsta riksämbetsmännen : drotsen, kanslern m. fl.

Tillbaka till Olav den heliges historia.