Distingen och Sveriges indelning i
biskopsdömen och lagsagor
(noter till Olav den heliges historia
kapitel 77)
Not 2 - Distingen
Minnet av detta urgamla ting med åtföljande marknad har hållit sig i namnet
Distingen (fornsvenska disaþing, »disernas ting», ting som hölls i
förbindelse med en offerfest till diserna — om dessa se
Ynglingaättens historia kapitel 29
not 4). Distingen kallades en stor marknad, som helt ned till våra dagar
årligen har hållits i Uppsala; den avlystes först år 1895. Snorres uppgift,
att distingen på hans tid hölls vid kyndelsmässan, som inom den katolska
kyrkan firades d. 2 februari, har, som det vill synas på goda grunder,
betvivlats. Det har gjorts sannolikt, att tinget och marknaden från början
hållits vid den fullmåne efter jul, som infaller tidigast d. 21 januari och
senast d. 20 februari. Så var i alla händelser förhållandet med
distingsmarknaden långt ned i nyare tid. Anledningen till Snorres uppgift är
troligen den, att det år, 1219, då Snorre besökte Sverige, ifrågavarande
fullmåne inföll vid kyndelsmässan.
Not 5 - Biskopsdömen
I denna redogörelse för Sveriges kyrkliga indelning gör Snorre sig skyldig
till flera misstag och förbiseenden. Skara biskopsdöme, som först åsyftas av
Snorre, omfattade Västergötland, Dalsland och Värmland. Linköpings
biskopsdöme, som namnes därnäst, omfattade utom Östergötland, Öland och
Gottland även stora delar av Småland. Till Strängnäs stift hörde utom
Södermanland också Närike, som av Snorre uteglömts. I fråga om Västerås
stift förväxlar Snorre Västmanland med Fjärdhundraland, ett av folklanden i
Uppland; det senare hörde icke till Västerås stift, som däremot utom
Västmanland innefattade Dalarna. De landsdelar, som därefter nämnas av
Snorre, hörde alla till Uppsala ärkestift: Tiundaland, Fjärdhundraland,
Åtthundraland och Roden (kustdistrikten av Uppland). Till ärkestiftet hörde
dessutom Gästrikland, Hälsingland (vartill räknades även Medelpad och
Ångermanland) samt Jämtland. Slutligen har Snorre glömt Växiö stift, som
omfattade landskapet Värend i Småland. — Antalet kyrkor i Skara stift har
Snorre betydligt överdrivit. Det rätta talet var på Snorres tid något över
sex hundra.
Not 7 - Lagsagor Här förblandar Snorre den judiciella
indelningen med den kyrkliga. Lagsagorna voro på Snorres tid: Tiundaland,
Fjärdhundraland, Åtthundraland — dessa tre tillika med Roden förenades
senare till lagmansdömet Uppland, vartill hörde även Gästrikland och med
egen underlagman Hälsingland —, Västmanland med Dalarna, Värmland, Närike,
Södermanland, Östergötland med delar av norra Småland, Västergötland med
Dalsland, »Tiohärad» (dvs. Värend, Njudung och Finnveden) i Småland, Öland.
Tillbaka till Olav den heliges historia. |