Örjan Martinsson

På denna sida har jag samlat artiklar från Nordisk familjebok om de författare vars översättningar av Germania finns publicerade på Tacitus. Jag har även tagit med en kort recension av Per Perssons översatta verk i Biblioteksbladet från 1931.

Nordisk familjebok (1915)

Persson, Per, universitetslärare, språkforskare, klassisk filolog, f. 31 dec. 1857 i Västra Vingåker, Södermanlands län, blef 1875 student i Uppsala, aflade 1878 filos. kandidat- och 1883 licentiatexamen, promoverades 1886 till filos. doktor och utnämndes s. å. till docent i klassiska språk därstädes. 1889-95 innehade P. gång på gång förordnanden att förestå professuren än i latinska språket och litteraturen, än i grekiska, än åter e. o. professuren i klassiska språk. 1895 utnämndes han till professor i latinska språket och litteraturen. Tidigt förvärfvade han sig genom vetenskapliga arbeten namn som en af våra mest framstående forskare på den jämförande språkvetenskapens område. Redan hans gradualafhandling, Studia etymologica, behandlade några af denna vetenskaps svåraste problem. 1891 utgaf P. Studien zur lehre von der wurzelerweiterung und wurzelvariation (i "Uppsala univ:s årsskrift"), det grundläggande arbetet på den indogermanska stambildningsläran. 1912 utkom Beiträge zur indogermanischen wortforschung (2 bd). Sällsynt behärskning af de olika indogermanska språken, utomordentlig fyndighet på det etymologiska området, skarpsinnig semasiologisk kombinationsförmåga ha här skapat ett verk af monumental karaktär, hvilket torde bli af vägledande betydelse för det fortsatta arbetet inom den komparativa lingvistiken. Bland hans öfriga, den latinska filologien mer direkt berörande arbeten märkas De origine ac vi primigenia gerundii et gerundivi latini (i "Skr. utg. af K. Humanistiska vet. samf. i Uppsala", II: 2, 1894), Adnotationum Plautinarum specimen I (s. å.), Om ett nyligen upptäckt fragment af en romersk kommunallag (i "Skr. utg. af K. Humanistiska vet. samf. i Uppsala", V: 12, 1897) m. :fl. Som akademisk lärare utmärker sig P. för mönstergill klarhet och skarp framställning.

Supplementet (1925)

Persson, Per, lämnade professuren 1922. Han är led. af Hum. vet. samf. i Uppsala (1896), Vet. soc. i Uppsala (1908) och Vet. akad. (1924). På hans 65-årsdag, 31 dec. 1922, tillegnades honom en omfångsrik festskrift, "Strena philologica Upsaliensis".

Biblioteksbladet (1931)

De tre skrifter, som översatts i detta postuma arbete av den framstående forskaren, f. professorn i latin i Uppsala Per Persson, äro skriften om talarekonsten, Agricolas biografi och Germania. Till den med största insikt och omsorg gjorda översättningen äro utförliga och värdefulla noter fogade, vilka icke blott behandla textkritiska och tolkningsfrågor utan även innehålla saklig kommentar och diskussion. Särskilt värdefull är den senare för den viktiga skriften om germanerna, den första urkund, i vilken något meddelas om vårt land och folk.

Nordisk familjebok (1909)

Hammarstedt, Nils Edvard, etnograf, f. 1861 i Torstuna församling af Västmanlands län, aflade mogenhetsexamen 1881 samt idkade konststudier dels i Stockholm, dels 1884-85 i Düsseldorf och blef e. o. amanuens vid Nordiska museet 1890, ord. amanuens 1893 och intendent 1907. H. har för museistudier företagit resor i Norge, Danmark och Tyskland samt dels på uppdrag af Nordiska museet, dels på eget initiativ gjort forskningsfärder i etnografiskt syfte i åtskilliga svenska landskap. Filos. hedersdoktor i Uppsala 1907. - H. har särskildt egnat sig åt religionshistoriska och folkloristiska studier och representerar i Sverige samma moderna riktning som Mannhardt i Tyskland, Frazer m. fl. i England. Han har gjort viktiga undersökningar öfver svensk folktro, vittnande om en vidsträckt beläsenhet och stor kombinationsförmåga. Bland H:s skrifter märkas Svenska folket, dess lefnadssätt, seder och forntro (i "Sveriges rike", utg. af J. F. Nyström, d. 2, 1902), Om fröns användning inom folksed och dödskult (i "Studier tillägnade Oscar Montelius, 1903), Allmogens byggnadssätt, boningsinredning och dräkt (inom Uppland; i "Uppland, skildring af land och folk", bd 2, 1908), Om en fornnordisk årsindelning (i "Sv. fornminnesfören:s tidskrift", 1901), Brödets helgd hos svenskarne, särskildt julbrödens (i Samf:s för Nord. museets främjande "Meddelanden", 1891- 92), Lussi (1898), Fågeln med segerstenen, sprängörten och lifsämnet (1901), Såkaka och såöl (1903; dessa tre uppsatser i angifna årgångar af Meddel. från Nord. museet), Om fastlagsriset och andra lifsstänglar och gudaspön (i "Nordisk tidskrift", 1902), Striden om vegetationsstången (1907), Inspirationsfågeln (1908; båda i "Fataburen").
T. J. A.

Supplementet (1924)

Hammarstedt, N. E., har vidare skrifvit bl. a. Kvarlefvor af en Frös-ritual i en svensk bröllopslek (i "Festskrift til H. F. Feilberg", 1911), Svensk forntro och folksed i bild och ord (h. l, 1920) och ett stort antal artiklar i Nordisk familjebok; han har öfversatt Tacitus’ "Germania" (1916) samt utgett arg. 8-10 (1913-15) af "Fataburen". På hans 60-årsdag (1921) tillegnade Föreningen för svensk kulturhistoria honom festskriften "Etnologiska studier" med bidrag af 29 svenska, danska och finländska författare.

Läs även deras översättning av Germania.