| 
     
    
      
    Översatt till svenska av 
    Albert Ulrik Bååth. 
    
      
      
        
          
          
            - Bärsärken Arngrims anor.
 
            - Arngrims söner.
 
            - Angantyr och Hjalmar den hugstore.
 
            - Hervar.
 
            - Konung Hedrek.
 
            - Gestumblindes gåtor. Hedreks död.
 
            - Angantyr och Lad.
 
            - Kungliga ättartal.
 
           
           | 
          
          Kapitel 1 
          Kapitel 2 
          Kapitel 3,
          4 
          Kapitel 5,
          6 
          Kapitel 6,
          7,
          8,
          9 
          Kapitel 10,
          11,
          12 
          Kapitel 12,
          13,
          14,
          15 
          Kapitel 16 | 
         
         
      
     
    Hervararsagan (Hervarar saga ok Heiðreks) är en av de mest berömda fornaldarsagorna. 
    I likhet med övriga fornaldarsagor utspelas denna saga i en avlägsen forntid långt bort från 
    Island och berättelsen har starka mytologiska inslag. Hervararsagans författare är 
    okänd och texten förekommer i tre olika varianter (R, H och U-handskrifterna). 
    Sagan består av flera olika episoder som förmodligen har flätats 
    samman till en enhetlig saga först omkring år 1300. Den sammanbindande 
    länken mellan dessa episoder är det magiska svärdet Tyrving (eller Tyrfing) som gör bäraren 
    oövervinnerlig och går i arv från generation till generation. Sagans enskilda 
    episoder är dock betydligt äldre än 1300-talet och en av dem innehåller en 
    förvrängd skildring av goternas strider mot hunnerna i slutet av 300-talet 
    e.Kr. I Sverige är Hervararsagan numera mest känd för den svenska 
    kungalängd 
    som avslutar U-handskriften och som är en viktig källa till vår äldsta 
    historia. Fast den är sannolikt ett mycket sent tillskott till Hervararsagan 
    som är hämtad från en annan numera förlorad bok. En mer ingående diskussion 
    om detta kapitel finns på dess 
    egen 
    sida. 
    Hervararsagan olika varianter skiljer sig en hel del och man kan likna 
    dem vid olika filmatiseringar av en pjäs. Alla svenska översättningar utom 
    den senaste bygger på U-handskriften som är från 1600-talet. Första 
    översättningen gjordes av Olof Verelius 1672. På 1800-talet översattes den på 
    nytt av Arvid August Afzelius och sedan 1888 av Albert Ulrik Bååth 
    (1853-1912) i boken "Från vikingatiden". Den senaste översättningen 
    gjordes 1995 av Lars Lönnroth i boken "Isländska mytsagor" och den 
    baserades på R-handskriften från 1400-talet som är den som tros stå 
    originalet närmast. H-handskriften är från 1300-talet. Den 
    översättning som jag har publicerat här är en reviderad variant av A. U. Bååths tolkning som gavs ut 1925 med titeln "Isländska sagor". 
    Skillnaden från den första utgåvan är att stavning och vissa böjningsformer 
    har moderniserats. Märkligt nog finns inte det sista kapitlet (den svenska 
    regentlängden) med i denna översättning, så jag har kompletterat Bååths 
    översättning med Lönnroths översättning av regentlängden. 
    Angående kapitelindelningen har såväl Bååth som Lönnroth valt att låta 
    varje episod i sagan utgöra ett kapitel. Kapitelbrytningen skiljer sig dock 
    något och det första kapitlet saknas i Lönnroths översättning medan Bååths 
    saknar det sista (Kungliga ättartal). Bååths översättning har därför 7 
    kapitel och Lönnroths har 6. Men av döma av andra utgåvor av Hervararsagan 
    tycks det vara brukligt med en indelning på 16 kapitel (fast även bland dem 
    skiljer sig kapitelbrytningen). För att göra det lättare att hitta ställen i 
    texten har jag valt att försöka följa den indelning på 16 kapitel som 
    återfinns i Nora Kershaws engelska översättning. Bååths ursprungliga 
    kapitelindelning har dock inte övergivits helt eftersom varje enskild sida 
    utgör ett av hans kapitel. Dessutom är alla kapitelrubriker som beskriver 
    innehållet hämtade från Bååths översättning och placerade på det 
    ursprungliga stället. 
    Eftersom A. U. Bååth var sparsam med kommentarer till sin översättning 
    har jag vid sidan av dessa även bifogat Lars Lönnroths kommentarer från 
    1995 så att man kan få en djupare förståelse av denna text. Bååths egna 
    kommenterar som omarbetades av Emil Olson 1925 består av två fotnoter och 
    en lista med begreppsförklaringar som finns längst bak i boken (som innehåller flera sagor). De 
    förklaringar som är relevanta för denna saga har tagits med och placerats 
    längst ned på respektive sida. Eftersom Lönnroth och Bååth har översatt två 
    olika versioner av sagan har jag bidragit med egna kommentarer (i grön text) 
    som syftar till att upplysa läsaren om de större skillnaderna mellan U- och 
    R-handskriften (samt de båda översättarnas skilda kapitelindelningar). För att kunna avgöra vem det är som kommenterar har jag två 
    olika notsystem som ser ut på följande sätt: 
    
      - 
      
      Lars Lönnroths kommentarer i  numrerade noter med 
      svart text (och mina egna anmärkningar i blå text).  
     
    
    Hervars och Hedreks saga 
     |