|
Konung Ane vill blota sin siste son. (kapitel
25)
Ynglingaätten är den legendariska kungaätt som sägs ha regerat
Sverige under förhistorisk tid. Enligt den norsk-isländska
historieskrivningen härstammade det norska kungahuset från denna ätt
genom att skåningen Ivar Vidfamne i mitten av 600-talet fördrev dem från
Svitjod till Värmland varifrån de senare gjorde sig till kungar över norska
småriken. Moderna historiker är emellertid skeptiska till
de norska kungarnas koppling till Ynglingaätten och pekar på att de
norska ynglingakungarna har namn som börjar med konsonanter medan de
svenska ynglingakungarnas namn börjar med vokaler, vilket talar emot
påståendet att det skulle vara frågan om samma ätt. På samma sätt
ifrågasätter de att de äldsta kungarna från Fjolner till Dag skulle ha någon
som helst verklighetsförankring. De egentliga ynglingakungarna vars historia
kan ha någon kärna av sanning är de vars namn börjar med vokaler, dvs från
Agne till Olof Trätälja. Ynglingaätten hävdade härstamning från guden Frej
och de kristna islänningar som skrev ned sagorna försökte förklara detta med
att asagudarna i själva verket var vanliga människor som efter sin död
dyrkades som gudar. Det är dock få som tror på den förklaringen idag.
Nedan följer en innehållsförteckning över Ynglingasagan med kapitelrubriker. Jämför även Snorres version av Ynglingaättens
historia med
Historia Norwegie.
Halvdan svartes historia
|
