Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Romerska källor Beowulf Isländska sagor Heimskringla
 
  TACITUS MINDRE
  SKRIFTER


  Dialogus de oratoribus
  Agricola
  Germania

 
ANNALES
 

  BELLO GALLICO

 
LIVIUS
 

  BEOWULF

  WIDSITH
 

  ISLÄNDSKA SAGOR
 
  Jomsvikingasagan
  Ramnkel Frösgode
  Gisle Sursson
  Gunnlög ormtunga
  Hervararsagan
 

  HISTORIA NORWEGIE
  HEIMSKRINGLA

  STYRBJÖRNS SAGA
 
 
 
Cornelius Tacitus

  Snorre Sturlasson
 
Isländska skalder
 


Örjan Martinsson

Isländska sagor

Översatta till svenska av Albert Ulrik Bååth.

De isländska sagor som har publicerats här kommer från boken Isländska sagor från 1925 som bestod av ett urval sagor som A. U. Bååth (1853-1912) hade översatt och som hade blivit språkligt moderniserade av Emil Olson (1876-1937). I sitt ursprungliga format var dessa sagor publicerade i böckerna Fornnordiska sagor (1880) och Från vikingatiden (1888).

De ovanstående sagorna representerar de tre huvudsakliga kategorierna som de isländska sagorna brukar indelas i. Jomsvikingasagan står som representant för de så kallade kungasagorna som skrevs ned under 1100-talet och första hälften av 1200-talet. Dessa skildrar Skandinaviens politiska historia under vikingatid och tidig medeltid. Mästerverket i denna kategori är odiskutabelt Snorre Sturlassons Heimskringla. De tre följande sagorna som Emil Olson har valt ut är så kallade släktsagor (även kallade ättesagor eller islänningasagor). Dessa skildrar en släkt, en person eller en bygds historia och utspelar sig under 900-talet eller början av 1000-talet. Släktsagorna skrevs huvudsakligen ned på 1200-talet. Under 1300- och 1400-talet utvecklades de isländska sagorna från att skildra verklig historia till att alltmer få karaktären av skönlitteratur som baserades på gamla myter, vilket Hervararsagan är ett utmärkt exempel på. Dessa sagor går under beteckningen fornaldarsagor eftersom de utspelar sig i en avlägsen forntid och är rika på övernaturliga inslag.

Tyvärr är A. U. Bååths översättningar i stort sett okommenterade. Det finns dock en utförlig begreppsförklaring i slutet av boken som Emil Olson gjorde en genomgripande omarbetning på 1925. Jag har placerat dessa begreppsförklaringar på lämpliga ställen i sagorna som noter; i släktsagorna som siffer-noter som refererar till specifika ställen i texten och i Jomsvikingasagan och Hervararsagan som punkt-noter som bara har placerats längst ned på respektive sida. Anledningen till det sistnämnda är att jag anser att dessa sagor behöver betydligt mer utförliga kommentarer och istället för Bååth/Olsons begreppsförklaringar har jag därför lånat noter från andra översättningar till dessa sagor (Lars Lönnroth och Lee M Hollander) och infogat dem som siffer-noter. Som vanligt har jag också skrivit mina egna anmärkningar i grön färg.

I digitaliseringen av boken Isländska sagor har jag också varit tvungen att ta mig stora friheter genom att ändra styckeindelningen. Boken har nämligen väldigt många stycken, vilka ofta består av bara en mening, och detta är ett format som inte alls skulle vara snyggt på en webbsida där stycken avgränsas med blankrad istället för indrag. Följaktligen har antalet stycken blivit kraftigt reducerat i det digitala formatet.

Som en jämförelse till Jomsvikingasagan finns det även en sida som innehåller den längsta skildringen av den svenske vikingen och jomsvikingahövdingen Styrbjörn Starkes liv.

Läs även Emil Olsons förord.