Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Romerska källor Beowulf Isländska sagor Heimskringla

  HEIMSKRINGLA
 

  Prologus
  Ynglingaätten
  Halvdan svarte

  Harald hårfagre
  Håkon den gode
  Harald gråfäll
  Olav Tryggvesson
  Olav den helige
  Magnus den gode
  Harald hårdråde
  Olav kyrre
  Magnus barfot
  Magnussönerna

  Harald gille
  Haraldssönerna
  Håkon härdabred
  Magnus Erlingsson

  Snorre Sturlasson
 
Isländska skalder
 

 
  ANDRA SAGOR
 

  Gisle Sursson

  Gunnlög ormtunga

  Hervararsagan
 
Historia Norwegie
 
Jomsvikingasagan

  Ramnkel Frösgode

  Styrbjörns saga

 
 
  TACITUS
 
  Agricola
  Germania
  Dialogus de oratoribus
 
Annales

  BELLO GALLICO

 
LIVIUS
  BEOWULF
  WIDSITH
 


Örjan Martinsson

Magnus-sönernas historia


Konungarna Sigurd och Östen jämför sina bedrifter (kapitel 21).

Efter Magnus Barfots död på Irland 1103 blev hans tre minderåriga söner Östen (Øystein), Sigurd och Olav kungar. Östen var 14-15 år gammal och Sigurd som var ett år yngre delade riket mellan sig så att Östen styrde norra Norge och Sigurd den södra halvan. Olov var bara 4-5 år gammal och för ung för att styra sin tredjedel av riket. Det beslutades att norrmännen skulle resa till det Heliga landet med en flotta och Sigurd fick uppdraget att leda denna resa som ägde rum 1107-1110. Under tiden styrde Östen riket ensam och lyckades förmå jämtlänningarna att betala skatt till de norska kungarna istället för sveakungen. Olav dog redan 1115, endast sjutton år gammal, varefter Östen och Sigurd styrde riket. Trots en viss rivalitet var deras samregering fredlig och när Östen dog 1123 utan ättlingar styrdes Norge återigen av endast en kung. Den fredliga tiden skulle dock gå mot sitt slut när en irländare vid namn Harald gille kom till Norge och gjorde anspråk på att vara son till Sigurd. Hans anspråk erkändes av kungen mot löftet att inte kräva en andel av regeringen. Detta löfte bröts dock kort efter Sigurds död 1130 då inbördeskrig utbröt mellan Harald och Sigurds son Magnus den blinde.

Nedan följer en innehållsförteckning över både Magnussönernas saga  med kapitelrubriker. Från ett svensk perspektiv är kapitel 14 om hur Jämtland återigen blev norskt samt kapitel 24 om Sigurds korståg mot Småland särskilt intressanta i Magnussönernas saga. Att korståget mot Småland har ägt rum är dock starkt ifrågasatt av historiker som tror att Snorre eller hans källa Ágrip har missuppfattat ett skaldekväde. I den andra sagan är Snorres skildring av vendernas angrepp mot Kungahälla i kapitel 10 och 11 av intresse.

Sigurds resa till det Heliga landet

1
2 Om Orknöjarlarna.
3 Konung Sigurds färd från landet.
4 Konung Sigurds färd.
5 Lissabon intages.
6 Strid vid Forminterra.
7 Strid.
8 Rodgeir jarl får konungsnamn.
9 Om konung Rodgeir.
10 Konung Sigurds färd till Jorsaler.
11 Sätt intages.
12 Konung Sigurds färd till Miklagård.
13 Om Sigurd Jorsalafares färd.

Östens styre under Sigurds frånvaro

14 Om konung Östens gärningar.
15 Om konung Östen. (Jämtland)

Magnussönerna gemensamma styre

16 Om konung Östen.
17 Om konung Sigurd.
18 Konung Olavs död.
19 Magnus den blindes födelse.
20 Konung Sigurds giftermål.
21 Konungarnas »manjämning».
22 Om karbadet.
23 Konung Östens skeppsbygge.

Sigurds styre som ensam kung

24 Småland kristnas.
25 Konung Sigurds dröm.
26 Harald »gille» kommer till Norge.
27 Harald och Magnus hålla vad.
28 Simning.
29 Om Harald och Sven Hrimhildsson.
30 Konung Olavs underverk.
31 Mera om konung Olavs underverk.
32 Köpstaden i Kungahälla förkovras.
33 Konung Sigurds död.

Tillbaka till Heimskringlas förstasida.