Romerska källor Beowulf Isländska sagor Heimskringla
 







 



 



 


 





 


 



 
 

 


Örjan Martinsson

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Kapitel 7
Helgas andra giftermål och död.

När en tid lidit, gifte Torsten Egilsson sin dotter Helga med en man, som hette Torkel Hallkelsson. Hon for hem med honom till hans gård i Röndalen, men hon korn ej att hålla mycket av honom, ty Gunnlög gick henne aldrig ur tankarna, fastän han var död, och dock var Torkel en rask och rik man och en god skald. Och de hade icke så få barn samman.

Helgas största glädje var att veckla ut för sig den kappa, hon fått av Gunnlög; och sedan hon det gjort, stod hon och såg länge på den. En gång kom svår sjukdom in i hennes och Torkels gård, och många lågo där och tärdes länge. Även Helga vart sjuk men gick dock uppe. En lördagsafton satt hon i vardagssalen, och hon vilade huvudet mot sin husbondes knä. Hon lät sända efter kappan, Gunnlögs gåva. När hon fått den, satte hon sig upprätt och bredde den ut framför sig och stirrade en stund på den. Så sjönk hon tillbaka i husbondens famn och var död. Han kvad då denna visa:

Här i famn jag håller
husfrun död — den goda.
Hennes liv att lyktas
lätt fick Gud i höjden.
Vad hon led, den väna,
varit tungt för henne.
Ännu tyngre är mig
ensam dock att leva.

Helgas lik fördes till kyrkan, och Torkel bonde bodde ensam kvar på sin gård. Hennes död gjorde, som naturligt var, stort intryck på alla.

Tillbaka till Isländska sagors förstasida


Gunnlög ormtungas hemort vid Borgarfjorden.