|
Översatt till svenska av
Albert Ulrik Bååth.
Gunnlög ormtungas hemort vid Borgarfjorden.
Den isländska saga som har översatts allra flest gånger till olika språk
handlar om hur två män, Gunnlög ormtunga och Skald-Ramn (Gunnlaug
ormstunga och Hravn) stred om samma kvinna, nämligen Helga den
fagra, barnbarn till den berömde skalden Egil Skallagrimsson. Sagan utspelar
sig i början av 1000-talet och skildrar Gunnlögs resor till Norge, England,
Irland, Orkneyöarna och Sverige. Sagans upphovsman är okänd, men den skrevs
ned i slutet av 1200-talet och dess stil röjer ett inflytande från den
höviska riddardiktningen som var mycket populär på kontinenten vid denna
tid.
Den översättning som har publicerats här är A. U. Bååths från 1800-talet,
men sagan har översatts till svenska flera gånger. Den mest kända
översättningen är Hjalmar Alvings från 1938 och han har skrivit följande
inledning till denna saga.
Om Gunnlaug
ormstungas saga är i det föregående omtalat, att dess skådeplats — när
sagan utspelas på Island — är samma bygd, som vi lärt känna i Egil
Skallagrimssons saga. Liksom de två sagornas händelser ligga varandra nära i
rummet, ligga de också varandra nära i tiden: Gunnlaug ormstunga och Helga
den fagra beräknas vara födda sex år före Egils död (omkr. 990), och
Gunnlaugs och Hravns sista envig bör ha ägt rum tjugofem år senare.
Som sagans
tillkomsttid kan med tämlig visshet angivas slutet av 1200-talet, men vem
som är dess författare, vet man icke. Att han varit väl förtrogen med
trakten kring Borg är emellertid tydligt.
Sagan om Gunnlög ormtunga och Skald-Ramn
|
