Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Romerska källor Beowulf Isländska sagor Heimskringla
 
  TACITUS MINDRE
  SKRIFTER


  Dialogus de oratoribus
  Agricola
  Germania

 
ANNALES
 

  BELLO GALLICO

 
LIVIUS
 

  BEOWULF

  WIDSITH
 

  ISLÄNDSKA SAGOR
 
  Jomsvikingasagan
  Ramnkel Frösgode
  Gisle Sursson
  Gunnlög ormtunga
  Hervararsagan
 

  HISTORIA NORWEGIE
  HEIMSKRINGLA

  STYRBJÖRNS SAGA
 
 
 
Cornelius Tacitus

  Snorre Sturlasson
 
Isländska skalder
 


Örjan Martinsson

Hervars och Hedreks saga

Översatt till svenska av Albert Ulrik Bååth.

Hervararsagan (Hervarar saga ok Heiðreks) är en av de mest berömda fornaldarsagorna. I likhet med övriga fornaldarsagor utspelas denna saga i en avlägsen forntid långt bort från Island och berättelsen har starka mytologiska inslag. Hervararsagans författare är okänd och texten förekommer i tre olika varianter (R, H och U-handskrifterna). Sagan består av flera olika episoder som förmodligen har flätats samman till en enhetlig saga först omkring år 1300. Den sammanbindande länken mellan dessa episoder är det magiska svärdet Tyrving (eller Tyrfing) som gör bäraren oövervinnerlig och går i arv från generation till generation. Sagans enskilda episoder är dock betydligt äldre än 1300-talet och en av dem innehåller en förvrängd skildring av goternas strider mot hunnerna i slutet av 300-talet e.Kr. I Sverige är Hervararsagan numera mest känd för den svenska kungalängd som avslutar U-handskriften och som är en viktig källa till vår äldsta historia. Fast den är sannolikt ett mycket sent tillskott till Hervararsagan och behandlas därför på en egen sida.

Hervararsagan olika varianter skiljer sig en hel del och man kan likna dem vid olika filmatiseringar av en pjäs. Alla svenska översättningar utom den senaste bygger på U-handskriften som är från 1600-talet. Första översättningen gjordes av Olof Verelius 1672. På 1800-talet översattes den på nytt av Arvid August Afzelius och sedan 1888 av Albert Ulrik Bååth (1853-1912) i boken "Från vikingatiden". Den senaste översättningen gjordes 1995 av Lars Lönnroth i boken "Isländska mytsagor" och den baserades på R-handskriften från 1400-talet som är den som tros stå originalet närmast. H-handskriften är från 1300-talet. Den översättning som jag har publicerat här är en reviderad variant av A. U. Bååths tolkning som gavs ut 1925 med titeln "Isländska sagor". Skillnaden från den första utgåvan är att stavning och vissa böjningsformer har moderniserats. Märkligt nog finns inte det sista kapitlet (den svenska regentlängden) med i denna översättning, så jag har kompletterat Bååths översättning med en länk till Lönnroths översättning av regentlängden som finns på en annan del av Tacitus.nu.

Angående kapitelindelningen har såväl Bååth som Lönnroth valt att låta varje episod i sagan utgöra ett kapitel. Kapitelbrytningen skiljer sig dock något och det första kapitlet saknas i Lönnroths översättning medan Bååths saknar det sista (Kungliga ättartal). Bååths översättning har därför 7 kapitel och Lönnroths har 6. Men av döma av andra utgåvor av Hervararsagan tycks det vara brukligt med en indelning på 16 kapitel (fast även bland dem skiljer sig kapitelbrytningen). För att göra det lättare att hitta ställen i texten har jag valt att försöka följa den indelning på 16 kapitel som återfinns i Nora Kershaws engelska översättning. Bååths ursprungliga kapitelindelning har dock inte övergivits helt eftersom varje enskild sida utgör ett av hans kapitel. Dessutom är alla kapitelrubriker som beskriver innehållet hämtade från Bååths översättning och placerade på det ursprungliga stället.

Eftersom A. U. Bååth var sparsam med kommentarer till sin översättning har jag vid sidan av dessa även bifogat Lars Lönnroths kommentarer från 1995 så att man kan få en djupare förståelse av denna text. Bååths egna kommenterar som omarbetades av Emil Olson 1925 består av två fotnoter och en lista med begreppsförklaringar som finns längst bak i boken (som innehåller flera sagor). De förklaringar som är relevanta för denna saga har tagits med och placerats längst ned på respektive sida. Eftersom Lönnroth och Bååth har översatt två olika versioner av sagan har jag bidragit med egna kommentarer (i grön text) som syftar till att upplysa läsaren om de större skillnaderna mellan U- och R-handskriften (samt de båda översättarnas skilda kapitelindelningar). För att kunna avgöra vem det är som kommenterar har jag två olika notsystem som ser ut på följande sätt:

  1. Lars Lönnroths kommentarer i  numrerade noter med blå text (och mina egna anmärkningar i grön text).

Hervars och Hedreks saga