Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Romerska källor Beowulf Isländska sagor Heimskringla
 
  TACITUS MINDRE
  SKRIFTER


  Dialogus de oratoribus
  Agricola
  Germania

 
ANNALES
 

  BELLO GALLICO

 
LIVIUS
 

  BEOWULF

  WIDSITH
 

  ISLÄNDSKA SAGOR
 
  Jomsvikingasagan
  Ramnkel Frösgode
  Gisle Sursson
  Gunnlög ormtunga
  Hervararsagan
 

  HISTORIA NORWEGIE
  HEIMSKRINGLA

  STYRBJÖRNS SAGA
 
 
 
Cornelius Tacitus

  Snorre Sturlasson
 
Isländska skalder
 


Örjan Martinsson


Förteckning över i texten
förekommande egennamn

(Svenska namnformer stå inom parentes.)

Denna lista är från den reviderade utgåvan av Beowulf från 1914. Den första utgåvan från 1889 saknade en sådan. Alla namn var dock inte medtagna så jag har utökat den samt bifogat länkar till de rader där de förekommer för första gången. Fler länkar har bifogats om de deltagit i längre sidohistorier. Notera att identifieringen av de stammar som förekommer i Beowulf är mycket osäker. Det finns skäl att ifrågasätta flera av Wickbergs identifieringar. Mer information om detta finns i noterna till de rader där de förekommer för första gången.
 

Abel, dödad av sin broder Kain. (108)

Beanstan, Brecas fader. (524)
Beowulf, dansk konung, Scylds son. (18)
Beowulf, götisk hövding, sedan konung, diktens hjälte. (343)
Breca, av Brondingarnas stam, tävlade med Beowulf i simning. (531)
Brondingar, en folkstam. (521)
Brosingar, en folkstam, vanligen identifierad med brisingarna. (1199)

Dæg-hrefn, hugisk (frankisk) krigare, dödades av Beowulf. (2502)
Daner (243). Kallas i dikten omväxlande för spjut-daner (1), ring-daner (116), väst-daner (383), öst-daner (392), "lysande daner" (427), syddaner (464), nord-daner (784) och halv-daner (1069) samt två gånger för Ingviner (
1044, 1319).

Eadgils (Aðils), svensk konung, Ohteres son, storebror till Eanmund. Landsflyktig tillsammans med sin bror under farbrodern Onelas styre (2379ff). Skyddades av den götiske kungen Heardred som dödades för detta (2202ff och 2384ff). Eadgils fick hjälp av Beowulf med att erövra den svenska tronen (2391ff).
Eanmund (Emund), svensk prins, Ohteres son, yngre bror till Eadgils (se ovan): landsflyktig hos göterna, dödad av Weohstan (2611ff).
Ecglaf, Unferðs fader. (499)
Ecgtheow, göt, konung Hreðels måg, Beowulfs fader. (263)
Ecgwela, en av Scyldingarnas stamfäder. (1710)
Eofor (bet. vildgalt), göt, dödade sveakonungen Ongentheow (2486 och 2977). Hygelac belönade honom med sin dotters hand (2993ff).
Eomcær, son till merciske konungen Offa. (1960)
Eormenric (Jörmunrek), konung över goterna. (1199)

Finn, konung över jutarne, en nordfrisisk stam. (1068)
Finnar, invånare i Finnmarken (samer) eller Finland. (581)

Fitela (Sin-fjötle), Sigmunds son och systerson. (879)
Folc-walda, konung Finns fader.(1090)
Franker, invånare i Frankerriket (1210)

Freawaru, konung Hroðgars dotter, förmäles med Ingeld. (2023)
Friserna vid Nordsjöns sydöstra hörn voro a) nordfriser, som under konung Finn kämpade mot danerna; b) västfriser, som jämte frankerna besegrade Hygelac. (1207)
Frisland, frisernas hemland (1126)

Froda, strids-bardernas konung, Ingelds fader.

Garmund, engelsk (mercisk) konung, Offas fader. (1961)
Gepider, germansk folkstam, boende vid Weichsels mynning. (2494)
Grendel, troll, som hemsökte salen Hjort, dödades av Beowulf. (102)
Guðlaf, dansk krigare, deltog i tåget mot friserna. (1148)
Götar (195) är här = västgötar. De kallas även sjö-götar (1850) och väder-götar (225) (jfr. Väderön) samt götamän (491) och stridsgötar (1537). I handskriften förekommer även benämningen Wederas eller Wedras 17 gånger. Wickberg har valt att översätta dem med "väder-götar" vilket är ett namn som egentligen bara förekommer 4 gånger i handskriften (Wedergeatas).
 

Hæreð, drottning Hygds fader, Hygelacs svärfader. (1927)
Hæðcyn, konung över götarne, Hreðels näst äldste son. Dödade sin äldre bror Herebeald i en olyckshändelse (2434). Efterträdde Hreðel (2474). Stupade i ett slag mot Ongentheow i det första götisk-svenska kriget (2483). Efterträddes av sin yngre bror Hygelac.
Halga (Helge), danakonungen Hroðgars yngre broder, Hroðulfs fader. (61)
Hama (Heme), tysk hjälte, rövar Brisinga-smycket. (1198)
Healfdene (Halfdan), scyldingakonungen Beowulfs son. (57 och 1064)
Heardred (Hårdråde), konung över götarne, Hygelacs son. Efterträdde honom som  minderåring med sin morbror Beowulfs hjälp (2369ff). Hans stöd till de landsflyktiga svenska prinsarna ledde till hans död i det andra götisk-svenska kriget (mot Onela, 2202 och 2388) Hämnad av Beowulf och Eadgils (2391ff).
Heaðolaf, av Wylfingarnas stam, dödas av Ecgtheow. (460)
Helmingar. Till denna stam hörde Hroägars drottning Wealhtheow. (620)
Hemming, frände till engelske konungen Offa. (1944)
Hengest, dansk anförare i kriget mot friserna, kan ha varit den Hengest som erövrade Kent. (1083)
Heorogar, danakonungen Healfdenes äldste son. (61)
Heoroweard (Hjorvard), den sistnämndes son. (2161)
Herebeald, götakonungen Hreðels äldste son, dödades av våda av sin yngre broder Hæðcyn. (2434ff)
Heremod, (Hermod), dansk konung. (901, 1709)
Hereric, frände till götakonungen Heardred. (2206)
Hetvarer, lat. Hattuarii, frankisk stam vid nedre Rhen. Hessen är uppkallat efter dem (2363)
Hildeburg, Hocs dotter, Hnäfs syster, gift med frisernas konung Finn. (1071)
Hjort, den danska kungahallen (
79)
Hnæf, anför danskarne i tåget till friserna.(1069)
Hoc, Hnæfs och Hildeburgs fader. (1076)
Hondscio, en göt, dödas av Grendel. (2076)
Hreosnaberget, sannolikt en udde på gränsen mellan Svea- och Götaland. (2478)
Hreðel, Svertings son, konung över götarne. (374)
Hreðric, danakungen Hroðgars son. (1189)
Hroðgar, Healfdenes son, konung över danerna. (61)
Hroðmund, den sistnämndes son. (1189)
Hroðulf (Rolf [Krake]), Halgas son, konung Hroðgars brorson. (1016)
Hrunting, kämpen Unferðs svärd. (1457)
Huger, en frankisk stam, deltog i striden mot Hygelac. (2502)
Hunlafs son, dansk kämpe. (1143)
Hygd, götakonungen Hygelacs gemål (1926). Fick ett halsband av Beowulf (2172). Hon erbjöd honom tronen istället för hennes minderårige son Heardred (2369). Möjligen är hon identisk med den kvinna som sörjde Beowulfs död på rad 3150.
Hygelac (Huglek), Hreðels yngste son, konung över götarne. (261)

Ingeld (Ingjald), strids-bardernas furste, förmäld med Freawaru. (2064)
Ingviner (Ynglingar) kallas öst-danerna. (1043)

Jutar, nordfrisisk stam. (1072)

Kain, sin broder Abels mördare. Förfader till Grendel. (107)
Korpskogen (Hrefna-wudu, Hrefnes-holt), den skog i Svealand där Häðcyn miste livet. (
2925)

Merovinger, frankernas kungaätt. (2921)

Nægling heter Beowulfs svärd. (2680)
 

Offa, engelsk (mercisk) konung, förmäld med Thryð. (1950)
Ohtere (Ottar), Ongentheows son, konung över svearne (2928). Far till Eanmund och Eadgils (2611ff, 2380 och 2394). Äldre bror till Onela (2616 och 2932)
Onela (Åle), den sistnämndes broder och efterträdare (2932). Gift med en dotter till kung Healfdene (62). Fördrev sina brorsöner Eanmund och Eadgils samt dödade Heardred för att ha skyddat dem (2381). Belönade Weohstan för dråpet på Eanmund (2932). Dödades som hämnd av Beowulf och Eadgils (2396).
Ongentheow (Anganty), de båda sistnämndes fader, sveakonung (2928ff), räddade sin hustru från Hæðcyn; angripen av Hygelac (den första götisk-svenska kriget 2922-3007). Dödades av Eofor (2486ff och 2961ff)
Oslaf, dansk krigare, deltog i tåget mot friserna. (1148)

Scede-land, Sceden-ig, lat. Sca[n]dinavia, Skåne; nyttjas om hela danariket. (19 och 1686)
Scef, eng. sheaf = kärve, diktad stamfader till Scyldingarne. (4)
Scyld (Sköld) säges vara den sistnämndes son. (4)
Scyldingar, den danska kungaätten (
53). Även kallade för "ärorika Scyldingar" (463), Här-scyldingar (1108), Seger-scyldingar (597) och (Folk-) Scyldingar (1018).
Scylfingar (Skilfingar), svearnes kungliga familj (2381). Även kallade för Heaðo-Scilfingas (63) och Guð-Scilfingas (2927) vilka Wickberg har översatt till Strids-scilfingar.
Sigemund, son till Wæls, Fitelas fader och morbroder. (876)
Strids-barder = longobarder, som en tid bodde v. om Elbes nedre lopp. (2032)
Strids-rämer, möjligen = raumarne i Norge. (519)
Svearike (Swio-rice), svearnas rike (2383, 2495)

Sverting, götakonungen Hreðels fader. (1203)

Thryð, den engelske konungen Offas gemål. (1932)

Unferð, dan, anställd vid Hroðgars hov. (499)

Wægmundingar, svensk-götisk släkt. (2607 och 2814)
Wæls, Sigemunds fader, Välsingarnas stamfader. (895)
Valudden (Hrones-næsse),  platsen för Beowulfs gravhög. (3136)
Wealhtheow
, konung Hroðgars gemål, av Helmingarnas stam. (612)
Weder-mearc, Det poetiska namnet på Beowulfs hemland (
298). Wickberg har översatt ordet till "väder-götarnes kust".
Weland (Valund), den konstfärdige smeden. (455)
Wendler, invånare i Vendel å Jutland. (348)
Weohstan l. Wihstan, Wiglafs fader. (2613)
Wiglaf, Weohstans son, av Wägmundingarnas ätt.(2602)
Wiðergyld var måhända en av strids-bardernas kämpar. (noten till 2052)
Wonred, fader till Wulf och Eofor. (2971)
Wulf, en göt, Wonreds son, kämpade mot Ongentheow. (2965)
Wulfgar, en hövding i Vendel, lydande under Hroðgar. (348)
Wylfingar, sannolikt en stam av östgötar. (461)

Yrmenlaf, Äsc-heres yngre broder. (1324)

Älf-here, göt, Wiglafs frände. (2604)
Äsc-here, dan, Hroðgars rådgivare, dödas av Grendels moder. (1323)

Örnudden (Earna-ness), Beowulfs och drakens dödsplats (3032).