|
0, 1, 2,
3, 4, 5,
6, 7, 8,
9, 10, 11,
12, 13, 14,
15, 16, 17,
18, 19, 20,
21, 22,
23, 24, 25,
26, 27, 28,
29, 30, 31,
32, 33, 34,
35, 36, 37,
38, 39, 40,
41, 42, 43
Kapitel 7
Unfreð yttrar sig nedsättande om Beowulf.
|
Scyldingarnes hjelm Hroðgar talade:
»I och för försvarsstrid, min vän Beovulf,
»Och till vår hjelp har du uppsökt oss.
»Din fader kämpade den största fejd:
460 »Hans hand vardt Heaðolafs bane
»Bland Vylfingarne;1 då vågade ej
»Vind-göterna2 behålla honom af fruktan för krig.
»Då uppsökte han de ärorika Scyldingarnes,
»Syddanernas folk3 öfver vågornas svall.
465 »Just då rådde jag öfver danernas folk
»Och höll i min ungdom hjeltarnes borg,
»Den på smycken rika; då var Heregar död,
»Min äldre broder, Healfdenes son,
»Ej mer i lifvet: han var bättre än jag.
470 »Sedan bilade jag denna fejd med skatter;
»Jag sände till Vylfingarne öfver vattnets rygg
»Gamla smycken; han4 svor mig eder.
»Sorg i mitt sinne är mig att säga
»Till hvem det vara må, hvilken häftig fiendskap
475 »Och nesa Grendel beredt mig i Hjort
»Med sina hätska anslag. Min krigarehop,
»Min salsskara har smält samman; ödet har
bortsopat dem
»I Grendels fasansfulla våld; men Gud kan lätt
»Hejda den djerfve fienden i hans dåd.
480 »Rätt ofta hafva, druckna af öl,
»Kämparne lofvat vid dryckeskannan
»Att i ölsalen vilja bida
»Striden mot Grendel med svärdseggarnas fasor.
»Då var denna härliga mjödsal blodfärgad
485 »Vid morgontiden, då dager lyste,
»Hvarje bänktilja öfvergjuten med blod.
»Så mycket färre trogna egde jag,
»Dyra kämpar, som dem döden bortryckt.
»Sitt nu ned till gästabudet och lös
från hof-sederna5
490 »De segerberömda, som din håg bjuder!»
Sedan gafs götamännen alla tillsammans
Plats på en bänk uti ölsalen;
Dit gingo de tappre, de mycket stolte
Att sätta sig ned. En sven passade upp,
495 Bar i handen en sirad ölkanna,
Iskänkte den klara drycken. Skalden sjöng
stundom
Klart uti Hjort. Der var kämpajubel,
En talrik skara daner och vind-göter. |
Scyldingarnes
värn Hroðgar talade:
»I och för strider, min vän Beowulf,
»Och till vår hjälp har du uppsökt oss.
»Din fader kämpade den största fejd:
460 »Hans hand vart Heaðolafs bane
»Bland Wylfingarne;1 då vågade ej
»Väder-götarne2 behålla honom av fruktan för krig.
»Då uppsökte han de ärorika Scyldingarnes,
»Syddanernas folk3 över vågornas svall.
465 »Just då rådde jag över danernas folk
»Och innehade ung det vida riket,
»Hjältarnes borg; då var Heregar död,
»Min äldre broder, Healfdenes son,
»Ej mer i livet; han var bättre än jag.
470 »Sedan bilade jag denna fejd med skatter;
»Jag sände till Wylfingarne över vattnets rygg
»Gamla smycken; han4 svor mig eder.
»Sorg i mitt sinne är mig att säga
»Till vem det vara må, vilken våldsam fiendskap
475 »Och nesa Grendel berett mig i Hjort
»Med sina hätska anslag. Min krigarehop,
»Min salsskara har smält samman; ödet har bortsopat dem
»I Grendels fasansfulla våld; men Gud kan lätt
»Hejda den djärve fienden i hans dåd.
480 »Rätt ofta hava, druckna av öl,
»Kämparne lovat vid dryckeskannan
»Att i ölsalen vilja bida
»Striden mot Grendel med svärdseggarnas fasor.
»Då var denna hirdens mjödsal blodfärgad
485 »Vid morgontiden, då dager lyste,
»Varje bänktilja övergjuten med blod.
»Så mycket färre trogna ägde jag,
»Dyra kämpar, som dem döden bortryckt.
»Sitt nu ned till gästabudet och tänk i tid5
490 »På segerära åt männen, som din håg bjuder!»
Sedan gavs de samlade götamännen
Plats på en bänk uti ölsalen;
Dit gingo de tappre, de mycket stolte
Att sätta sig ned. En sven passade upp,
495 Bar i handen en sirad ölkanna,
Iskänkte den klara drycken. Skalden sjöng stundom
Klart uti Hjort. Där var kämpajubel,
En talrik skara daner och väder-götar. |
Kapitel 8 - Beowulf berättar om sin kappsimning med Breca.
Tillbaka till Beowulfs förstasida. |
