Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Romerska källor Beowulf Isländska sagor Heimskringla
 
  TACITUS MINDRE
  SKRIFTER


  Dialogus de oratoribus
  Agricola
  Germania

 
ANNALES
 

  BELLO GALLICO

 
LIVIUS
 

  BEOWULF

  WIDSITH
 

  ISLÄNDSKA SAGOR
 
  Jomsvikingasagan
  Ramnkel Frösgode
  Gisle Sursson
  Gunnlög ormtunga
  Hervararsagan
 

  HISTORIA NORWEGIE
  HEIMSKRINGLA

  STYRBJÖRNS SAGA
 
 
 
Cornelius Tacitus

  Snorre Sturlasson
 
Isländska skalder
 


Örjan Martinsson

Germania

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24,
25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46

Per Perssons översättning

Kapitel 24

Blott ett slags skådespel förekommer (hos germanerna) och detsamma i varje samkväm. Oklädda ynglingar, för vilka detta är en lek (ett tidsfördriv, en sport), svinga sig under hopp (hoppande, dansande) mellan svärd och hotande lansar. Övning har medfört skicklighet, och skickligheten behag (i rörelserna), dock ej syftande till vinning eller lön: belöningen för överdådet, om än aldrig så djärvt, är blott åskådarnas nöje. Tärningsspel idka de besynnerligt nog1 nyktra som en allvarlig sak och med ett så blint lättsinne i fråga om vinst eller förlust, att de, då alla tillgångar tagit slut, på det sista och avgörande kastet sätta frihet och liv. Den som tappat, går i frivillig träldom: huru mycket yngre, huru mycket kraftigare han än är, låter han sig bindas och säljas. Sådan är deras envishet i en förvänd sak; själva kalla de det ordhållighet. Dem, som blivit trälar i denna ställning, avyttra de på handelsvägen, för att befria även sig själva från den skam, som segern medför.

Germania - kapitel 25
Tillbaka till förstasidan

N. E. Hammarstedts översättning
(Hammarstedts kapitelindelning avviker från den vedertagna genom att kapitel 26 har flyttats fram och blivit kapitel 16)

25. Nöjen

Till dryck användes en vätska framställd av korn eller vete1, genom jäsning beredd till en viss likhet med vin2. De närmast flodstranden3 boende tillhandla sig dock även sådant. Deras kost är enkel: vilda frukter4, färskt villebråd eller sur mjölk. Utan kokkonst, utan läckerheter stilla de sin hunger. Gentemot törsten ådagalägga de icke samma måttlighet. Om någon vill gynna deras dryckenskapsbegär genom att förse dem med så mycket som de i den vägen åtrå, skola de lika lått besegras genom utsvävningar som genom vapen.

  1. »besynnerligt nog» återger den latinska textens quod mirere.

Germania - kapitel 25
Tillbaka till förstasidan

  1. Även här finner förf. en fullkomlig motsats mot romarne med deras gladiatorsspel.
  2. Tärningar förekomma ofta nog i germanska jämåldersfynd. De äro avlånga. Otvivelaktigt möter i det av T. omskrivna förhållandet åter ett drag av germanernas fatalism: tärningen angav likasom lotten (kap. 10) ödets och gudames obevekliga dom, och ”för ödets (Urds) bud kvider ej en man, om det ock utan skäl skickats” (Fjölsvinnskvädet).