Startsidan Svensk historia Historisk atlas Historiska källor Karoliner Gästbok
Romerska källor Beowulf Isländska sagor Heimskringla
 
  TACITUS MINDRE
  SKRIFTER


  Dialogus de oratoribus
  Agricola
  Germania

 
ANNALES
 

  BELLO GALLICO

 
LIVIUS
 

  BEOWULF

  WIDSITH
 

  ISLÄNDSKA SAGOR
 
  Jomsvikingasagan
  Ramnkel Frösgode
  Gisle Sursson
  Gunnlög ormtunga
  Hervararsagan
 

  HISTORIA NORWEGIE
  HEIMSKRINGLA

  STYRBJÖRNS SAGA
 
 
 
Cornelius Tacitus

  Snorre Sturlasson
 
Isländska skalder
 


Örjan Martinsson

Beowulf

En fornengelsk hjältedikt

Översatt till svenska av Rudolf Wickberg.

En av de mest omdiskuterade källorna till Sveriges historia är den anglosaxisk dikt om troll- och drakdödaren Grendel som omfattar 3182 versrader. Trots att den skrevs ned i England (troligen i början av 700-talet) så utspelas handlingen uteslutande i södra Skandinavien. Hjälten är den unge geatiske ädlingen Beowulf som omkring år 500 ska ha begivit sig till Danmark för att hjälpa kungen att döda det farliga odjuret Grendel (och därefter dess moder). Efter detta hoppar dikten till en åldrad Beowulf som hade blivit geaternas kung och som tvingas skydda sitt folk från en eldsprutande drake. Han lyckas döda draken men det sker till priset av sitt eget liv. Vid sidan av dessa övernaturliga inslag innehåller dikten många korta episoder som skildrar skandinavisk historia. Det är dessa som har sysselsatt många historiker sedan dikten blev allmänt känd 1815. Flera av dem kan bekräftas från andra källor såsom den geatiske kung  Hygelacs vikingatåg mot Frisland ca 520. Ur ett svenskt perspektiv är striderna mellan geaterna och svearnas kungar särskilt intressanta. Allra störst intresse har dock ägnats åt identifieringen av det geatiska folket. Var de västgötar, östgötar. gutar, ölänningar, jutar eller daner?

Den första svenska översättningen av Beowulf gjordes av Rudolf Wickberg 1889. Den kom ut i en ny reviderad utgåva 1914. De ändringar som gjordes då var mycket mer omfattande än bara en språklig modernisering. Man skulle kunna kalla dem för två olika översättningar och därför har jag valt att publicera båda på Internet, sida vid sida så att läsaren kan jämföra de skilda tolkningar av texten som Wickberg har gjort. Den senare varianten är vanligtvis bättre. Förutom Wickbergs två versioner finns det bara en till svensk översättning av Beowulf. Det är Björn Collinders som utkom för första gången 1955. Collinders översättning följer originalet mycket bättre och han har avhållit sig från att kasta om versraderna, men hans språk kan kritiseras för att vara överdrivet arkaiskt (geatas har till exempel översatts med gautar istället för götar). Wickberg å andra sidan hade ansträngt sig för att ge sin översättning en modern språkdräkt med motiveringen att den ursprungligen var skriven på ett språk som då var modernt. Därför har hans version från 1914 faktiskt en mindre ålderdomlig svenska än Collinders från 1955.

Vid Internet-publiceringen har jag tagit med inledningarna från båda utgåvorna av Wickbergs översättning. Slutsatserna i dessa inledningar skiljer sig en hel del eftersom forskningen inte låg still mellan 1889 och 1914. Än mer forskning har bedrivits under det sekel som har gått sedan dess och en komplettering av inledningarna är därför nödvändig. Det är framförallt två aspekter som har varit och är väldigt omdebatterat bland forskarna. Det är Beowulfkvädets ålder (allt ifrån 500-talets mitt till början av 1000-talet har föreslagits) samt det ovannämnda problemet med identifieringen av Beowulfs folk. Jag har därför skrivit två fördjupningsartiklar om dessa frågor. Som en bonus har jag även bifogat ett utdrag ur Rolf Krakes saga som skildrar islänningarnas version av Beowulf (Bodvar Bjarke).

Dateringen av Beowulf, Vilka var Beowulfs geater? samt Sagan om Bodvar Bjarke.
 


Kartan visar de folkslag som nämns i i Beowulf. Flera placeringar är osäkra. Olika forskare har velat lokalisera geaterna till Västergötland, Östergötland, Gotland, Öland och Danmark.

 

 


Kartan visar 700-talets anglosaxiska kungariken. Beowulfkvädet skrevs ursprungligen ned på en dialekt som talades i Mercia och East Anglia. Under förutsättning att språket inte var ålderdomligt redan när Beowulf skrevs ned kan dikten dateras till perioden 685-725.


 

 


Innehåll

Inledningen till utgåvan från 1889
Inledningen till den reviderade utgåvan från 1914

I. Striden med Grendel

  0 - Scylds likfärd.
  1 - Hroðgar låter bygga salen Hjort.
  2 - Grendel hemsöker salen Hjort.
  3 - Beowulf far att hjälpa danerna.
  4 - Strandvakten kommer götarne till mötes.
  5 - Götarne mottagas av Vendelhövdingen Wulfgar.
  6 - Beowulf och Hroðgar hälsa varandra.
  7 - Unfreð yttrar sig nedsättande om Beowulf.
  8 - Beowulf berättar om sin kappsimning med Breca.
  9 - Aftonen tillbringas i festglädje.
10 - Götarne vilar i salen Hjort.
11 - Grendel anfaller Beowulf, men övermannas.
12 - Grendel flyr, stympad och döende.
13 - Segern firas med saga och sång.
14 - Hroðgar tackar Beowulf för bragden.
15 - Hroðgar förärar skänker åt Beowulf.
16 - En skald skildrar striden med Finn.
17 - Drottningen talar till Hroðgar.
18 - En dyrbar gåva. Gillet avslutas.

1-52
53-114
115-188
189-257
258-319
320-370
371-455
456-498
499-558
559-661
662-709
710-790
791-836
837-924
925-990
991-1049
1050-1124
1125-1191
1192-1250

Den danske strandvakten möter Beowulf
(Episoden inleds i kapitel 3, rad 229)


II. Striden med Grendels moder

19 - Grendels död hämnas.
20 - Beowulf går att kämpa mot sjötrollen.
21 - Han rustar sig till striden.
22 - Han möter i djupet Grendels moder. Strid på djupet. Beowulf i livsfara.
23 - Sjötrollet dräpes. Beowulf simmar upp.
24 - Beowulf omtalar sin seger för Hroðgar. Hroðgar tackar Beowulf.
25 - Varnar för frestelser. Efter nattens vila vilja götarne fara hem.
26 - Ömsesidiga löften vid avskedet.

1251-1320
1321-1382
1383-1472
1473-1556
1557-1650
1651-1744
1745-1816
1817-1887

III. Återkomsten

27 - Beowulf landstiger, vandrar till kungaborgen.
28 - Han omtalar sin färd för Hygelac. Danahovet.
29 - Daner och strids-barder.
30 - Grendels död. Moderns hämnd och död.
31 - Gåvor åt götiska fursteparet. Hygelacs gengåvor.

1888-1962
1963-2013
2014-2075
2076-2143
2144-2221


En målning av J. R. Skelton från 1908 som föreställer Beowulfs strid mot draken (som introduceras på rad 2210)
 


IV. Striden med draken

32 - En man plundrar en drakskatt. Draken hämnas med att härja bygden.
33 - Beowulf beslutar kämpa mot draken.
34 - Beowulf genomgår sina levnadsminnen.
35 - Han vill ensam upptaga striden med draken. Beowulf kämpar med draken.
36 - Wiglaf kommer till hans hjälp. De båda hjältarne döda gemensamt draken.
37 - Wiglaf hämtar skatterna ur högen.
38 - Beowulf skådar skatterna och dör.
39 - De fega vapenbröderna skola straffas.
40 - Dödsfallet meddelas jarlarne.
41 - Forna strider omtalas.
42 - Weohstan omtalar Beowulfs sista vilja.
43 - Beowulfs bål och gravhög uppföras. Beowulfs minne.

2222-2311
2312-2390
2391-2459
2460-2601
2602-2693
2694-2751
2752-2820
2821-2891
2892-2945
2946-3057
3058-3136
3137-3182

Namnregister
 

Om översättaren Rudolf Wickberg vet jag inte mycket mer än vad som som står i Nordisk familjeboks artikel från 1921:

Wickberg, Rudolf Maurits, pedagog, filolog, f. 4 febr. 1851 i Kungsbacka, filos. doktor (ultimus) i Lund 1877, docent i jämförande germansk språkforskning där s. å., var lektor i franska och engelska vid Västerviks högre allm. läroverk 1883 -1916. W. har förtjänsten att genom sin öfv. (1889) af den fornengelska dikten "Beowulf" ha införlifvat detta enastående diktverk med svenska litteraturen. Af hans öfriga arbeten må nämnas "Om kelterna" (i "Ur vår tids forskning", 1883).

Ytterligare arbeten som han har skrivit är: Ueber den Ursprung der schwachen Präterialbildung in den germanischen Sprachen (1877), Om genetivsuffixet -sja i de germanska språken (1878-1879) och Notes on the origin of the early West-Saxon vowelsystem (1881-1882).

Angående notapparaten till Internet-publiceringen av Wickbergs översättning så har jag försökt skilja mellan de noter som fanns med i den första utgåvan från 1889 och de som tillkom när översättningen reviderades 1914. Detta har skett med siffernoter respektive punktnoter. Dessutom har jag själv bidragit med en hel del kommentarer som återges i grön färg. Vid skrivandet av dessa kommentarer har jag haft god hjälp av Björn Collinders översättning från 1955 (som är den enda svenska vid sidan av Wickbergs) samt Michael Alexanders textkritiska utgåva av Beowulf (Penguin Classics, 2005). Hela arrangemanget ser ut på följande sätt.

  1. Rudolf Wickbergs kommentarer som fanns med redan 1889.
  2. Mina egna kommentarer i grön färg.
  • Rudolfs Wickbergs kommentarer som tillkom 1914.

Vad gäller kapitelindelningen så har jag följt den första utgåvan från 1889. Den följer i sin tur handskriftens indelning i 43 numrerade "fitts". I den reviderade utgåvan ersatte Wickberg dessa med förklarande rubriker som var fler till antalet än "fittsen". Jag har valt att sammanföra dem med de ursprungliga numrerade kapitelrubrikerna. Men detta har medfört att textrubrikerna oftast inte finns på det ställe som Wickberg hade tänkt sig 1914.

Beowulf - En fornengelsk hjältedikt


Den första sidan av Beowulfkvädet såsom den ser ut i den enda bevarade handskriften
(från ca 1010)